Kamaxelns uppgift är att öppna/stänga ventilerna vid rätt tidpunkt och i rätt ordningsföljd och på så sätt styra gasväxlingen i motorn. Den kontinuerliga kamaxelregleringen ger möjlighet att ändra styrtiderna för alla ventiler, som påverkas av en och samma kamaxel. Det innebär att man för motorer med två överliggande kamaxlar kan variera ventilöverlappets storlek och läge och på så sätt förbättra motorns funktion vid dellast och fullast.

Med vridmoment kan man likna den vridande kraften som råder i ändan av en hävstång, när denna vrids runt en lagringspunkt (vridmoment = kraft x hävstångslängd). En kolvmotor omvandlar, med hjälp av sin vevstake, kolvens upp- och nedåtgående rörelser till en rotationsrörelse, som gör att man kan överföra ett effektivt vridmoment på vevaxeln. Växellådan omvandlar sedan vridmomentet till drivkraft. Den fysikaliska enheten man mäter vridmoment i kallas Newton-meter (Nm). Dagens motorer ska vara konstruerade för att leverera höga vridmoment över ett brett varvtalsområde, och detta område skall dessutom börja vid så lågt varvtal som möjligt . Detta för att ge bra elasticitet, som medför att bilen inte behöver växlas så ofta och att man sparar bränsle. Med ledning av en bils effekt i hästkrafter eller kilowatt (kW) och vridmoment (Nm) kan man bedöma en motors karaktär. Nästan alla Volkswagenmotorer är vridmomentorienterade, vilket innebär att de medger ett växlingssnålt körsätt.

Till toppen